Push play

Ibland kan jag känna att det är svårt att leva i nuet.  En del fastnar i det förflutna medan andra jagar framtiden. Ibland sätter jag villkor för mina drömmar. Vissa är rimliga medan andra not so much.. Jag drömmer exempelvis om en ny bil. Jag vill gärna ha en relativt ny dieselbil med ett bra ljudsystem vilket gör att jag hamnar i en rätt hög prisklass. Villkoret här är att jag får en tillsvidareanställning, sparar en del och lånar till resten. Helt rimligt villkor.

En annan dröm, eller kanske målsättning, är att förändra min garderob efter den stil jag vill ha. Villkoret jag satt upp är att jag först ska gå ner i vikt och bli snygg. Så jävla orimligt villkor! Jag kanske aldrig blir smal eller snygg nog. Så för någon dag sedan tog jag och beställde kläder som jag tidigare ansett endast passar smala människor. Det snyggaste en människa kan bära är ett gott självförtroende. Kläder är en rätt ytlig sak egentligen men det kan påverka mycket. Så nu tänker jag vara snygg som fan, tills dess att jag inser att jag är det. Hejarop är välkommet, hehe.

Jag har andra drömmar som jag satt absurda villkor till, men nu är det slut med det. Jag vill leva i nuet, inte vänta på att livet ska börja och sedan inse att livet gått mig förbi. Jag är på rätt ort, jag är på rätt jobb, jag har rätt människor i mitt liv. Nu är det bara några få saker till som ska falla på plats.

Jag är en stor anhängare av att drömma stort. Ibland kommer verkligheten och slår ner dig, men du kanske kommit en god bit på vägen? Det viktigaste när det gäller drömmar är att man måste jobba för dem. Ingen annan kommer att dyka upp som anden i flaskan och ordna allt åt dig.

And if my heart should somehow stop

And there are times I know when I will have to chase you
the further from my side you go, the longing grows
And though I hate this, I'll still want you
I will hate this, but I'll still want you

When you were young

En gammal kärlek frågade mig häromdagen varför det inte blev vi. När jag tänker tillbaka på tiden med hen så minns jag fragment av lyckliga tider. Jag minns att jag alltid ville känna hens hud mot min. Jag minns hens charm, hens leende och att jag alltid skrattade när vi var tillsammans. Jag minns hur vi smet ifrån de andra för att hinna stjäla en kyss bakom ett hörn.

Jag minns känslan av att vara på rätt plats med rätt människa. Jag minns ingen himlastormande kärlek men en ack så stark attraktion och samhörighet. Jag träffade hen för en tid sedan.. och fascinerades av att gnistan och den där omedelbara kontakten fanns kvar. Vi vet var vi har varann trots all denna tid som gått. Det känns alltid som att du kan se min själ och tycker att den är vacker för att den tillhör mig.

När jag tänker på varför det aldrig blev vi så kan jag bara se en sak. Tajming. Det kosmiska skämt som ibland skapar underverk och ibland skapar katastrofer. I perioder så fanns det andra viktiga människor i våra liv. Sedan försvann vi ur varandras liv och kretsar.

Jag vet inte om det bara är enkel kemi eller något slags själarnas förbund. Det enda jag vet är att vissa människor känns bara rätt, och jag känner mig rätt tillsammans med dem. Jag kan inte se något mönster, dessa människor - och jag för den delen -  är olika som natt och dag.

Vad tror du på? Kemi, biologi, själsfränder, ödet eller något annat?

En alldeles vanlig septemberdag

Jisses, mitt bloggande går verkligen på sparlåga. Jag har fullt upp med att arbeta, träna, vara lat, vara arg på Putin, vara arg på rasister, sexister, homofober och övriga idioter, sjunga falskt, gosa med katter, sakna familj och vänner, twittra och titta på bra tv.

Jag har en massa inlägg jag vill skriva, men de måste filas på ett tag.. Så om ni vet om någon bloggutmaning kan ni väl hojta till? Så jag får in lite rutin igen, hehe.

Peace out pretty peeps!